Hoppa till innehållet
Stockholm City Hall
Foto: Arild Vågen, CC BY-SA 3.0

Stockholms kommunvapen Fakta om Stockholms stad

Kommunvapnet kommer från Wikimedia Commons. Sidan drivs inte av kommunen.

Stockholms kommun, av kommunen själv benämnd Stockholms stad, är en kommun i Stockholms län. Centralort är Stockholm som också är Sveriges huvudstad och residensstad för Stockholms län.

Från Wikipedia-artikeln Stockholms kommun, CC BY-SA 4.0.

Befolkningen, orterna, bostäderna och arbetet, och nyckeltal jämfört med Stockholm och hela Sverige. Placeringen gäller bland Sveriges 290 kommuner, där plats 1 har högst värde.

Invånare 2024

995 574

+83 585 sedan 2014

Landareal

188 km²

5 289,4 invånare per km²

Hushåll 2025

489 482

2,03 personer per hushåll

Personbilar i trafik 2025

358 597

360 per 1 000 invånare

Åldrar 2024

Födda, döda och flyttningar

20202021202220232024
Födda12 95013 16511 64911 55311 430
Döda7 3416 1586 1966 1615 850
Inflyttade70 05173 09272 18368 32055 727
Utflyttade74 66978 05872 56269 88058 014
Invandrade12 58814 46615 32413 21516 252
Utvandrade8 7118 0338 15910 57412 808
Folkökning1 4783 2195 9784 1956 631

Orterna

Villapriserna 2025

Medelpris för ett småhus
8,85 mkr
Riket: 3,91 mkr
Sålda småhus
1 380
Sedan 2016
+25 %

Köpta permanenta småhus enligt lagfarterna. Källa: SCB.

Nya företag och konkurser i Stockholms stad

Bostäderna 2025

Bostadsrätt49 %
Hyresrätt43 %
Äganderätt8 %
Flerbostadshus83 %
Småhus9 %
Specialbostäder6 %
Övriga hus2 %

Vad invånarna arbetar med 2024

De största branscherna bland de sysselsatta som bor i kommunen.

Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik154 154
Informations- och kommunikationsföretag100 101
Handel83 165
Enheter för vård och omsorg, socialtjänst70 112
Utbildningsväsendet60 591
Kreditinstitut och försäkringsbolag m.m.50 910
Enheter för kultur, nöje och fritid50 511
Civila myndigheter och försvaret45 656

Jämfört med länet och riket

Befolkning

  • Invånare totalt, antal

    2025 · Länet 2 486 251 · Riket 10 605 529 · Plats 1 av 290

    999 239

  • Befolkningsförändring sedan föregående år, antal

    2025 · Länet 12 944 · Riket 17 819 · Plats 2 av 290

    3 665

  • Invånare 0-19 år, andel (%)

    2025 · Länet 22,9 % · Riket 22,4 % · Plats 205 av 290

    20,7 %

  • Invånare 65+, andel (%)

    2025 · Länet 17,2 % · Riket 21,1 % · Plats 276 av 290

    16,7 %

  • Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)

    2025 · Länet 57,2 % · Riket 48,5 % · Plats 7 av 290

    64,5 %

Arbete och ekonomi

  • Skattesats till kommun (%)

    2026 · Riket 20,7 % · Plats 284 av 290

    18,2 %

  • Öppet arbetslösa av befolkningen, 18-65 år, andel (%)

    2025 · Länet 3,6 % · Riket 3,1 % · Plats 26 av 290

    3,6 %

  • Sammanräknad förvärvsinkomst i åldern 20-64 år (median), kr

    2024 · Länet 435 800 kr · Riket 401 400 kr · Plats 32 av 290

    445 400 kr

Skola och barn

  • Barn per barngrupp i förskola, lägeskommun, antal

    2025 · Riket 15,3 · Plats 156 av 275

    14,9

  • Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)

    2026 · Riket 83,6 % · Plats 38 av 290

    89,2 %

  • Elever i åk 9, meritvärde, hemkommun, genomsnitt (17 ämnen)

    2026 · Riket 230 · Plats 7 av 290

    256

  • Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%)

    2025 · Riket 74,8 % · Plats 120 av 290

    75,2 %

Boende

  • Färdigställda bostäder, nybyggnad, antal/1000 inv

    2025 · Länet 4,3 · Riket 3,0 · Plats 39 av 290

    4,1

Demokrati

  • Valdeltagande i senaste kommunalvalet, andel (%)

    2025 · Länet 78 % · Riket 80 % · Plats 189 av 287

    80 %

Skolor

Förskoleklass (205)

Grundskola (247)

Anpassad grundskola (55)

Specialskola (3)

Gymnasieskola (96)

Anpassad gymnasieskola (12)

Fritidshem (212)

Komvux (17)

  • Cuben UtbildningKommunal · Drottningholmsvägen 37, Stockholm
  • Cuben Utbildning AlvikKommunal · Gustavslundsvägen 151 F, Stockholm
  • Cuben Utbildning HögdalenKommunal · Skebokvarnsvägen 370, Bandhagen
  • Komvux KistaKommunal · Isafjordsgatan 32A, KISTA
  • Komvux LiljeholmenKommunal · Trekantsvägen 1-3, Stockholm
  • Komvux RinkebyKommunal · Bredbyplan 36, Spånga
  • Komvux Rinkeby 2Kommunal · Bredbyplan 36, Spånga
  • Komvux Rosenlund, AKommunal · Rosenlundsgatan 54, Stockholm

Källa: Skolverkets skolenhetsregister.

Anläggningar med utsläpp

Fossil koldioxid från de 7 anläggningarna 2025

332 201 ton

  1. 162016: 711 492 ton
  2. 172017: 711 418 ton
  3. 182018: 781 385 ton
  4. 192019: 584 087 ton
  5. 202020: 254 962 ton
  6. 212021: 346 172 ton
  7. 222022: 373 434 ton
  8. 232023: 321 225 ton
  9. 242024: 361 793 ton
  10. 252025: 332 201 ton

Bara de verksamheter som rapporterar till registret, inte trafik, jordbruk eller uppvärmning av hus.

AKALLA VÄRMEVERK

Stockholm Exergi, Förbränning

Utsläpp 2025
ÄmneTill luft
Koldioxid, fossil0 kg
Koldioxid, biogen25 373 ton
Kväveoxider24 ton
Svaveldioxid14 ton
Stoft1 ton
Koldioxid, totalt25 373 ton

Fossil koldioxid år för år

  1. 2007: 5 202 ton
  2. 2008: 1 963 ton
  3. 2009: 5 654 ton
  4. 2010: 13 701 ton
  5. 2011: 9 063 ton
  6. 2012: 262 ton
  7. 2013: 245 ton
  8. 2014: 339 ton
  9. 2015: 322 ton
  10. 2016: 259 ton
  11. 2017: 137 ton
  12. 2018: 259 ton
  13. 2019: 314 ton
  14. 2020: 409 ton
  15. 2021: 383 ton
  16. 2022: 229 ton
  17. 2023: 271 ton
  18. 2024: 0 kg
  19. 2025: 0 kg
20072025

Tillsyn: Stockholms kommun. Miljöledning: ISO14001. Mer hos Naturvårdsverket

ÅRSTA VÄRMEVERK

Stockholm Exergi, Förbränning

Utsläpp 2025
ÄmneTill luft
Koldioxid, fossil35 ton
Koldioxid, biogen5 364 ton
Kväveoxider5 ton
Svaveldioxid978 kg
Stoft599 kg
Koldioxid, totalt5 400 ton

Fossil koldioxid år för år

  1. 2007: 287 kg
  2. 2008: 206 ton
  3. 2009: 302 ton
  4. 2010: 257 ton
  5. 2011: 191 ton
  6. 2012: 178 ton
  7. 2013: 192 ton
  8. 2014: 192 ton
  9. 2015: 63 ton
  10. 2016: 172 ton
  11. 2017: 49 ton
  12. 2018: 127 ton
  13. 2019: 96 ton
  14. 2020: 48 ton
  15. 2021: 84 ton
  16. 2022: 47 ton
  17. 2023: 77 ton
  18. 2024: 18 ton
  19. 2025: 35 ton
20072025

Tillsyn: Stockholms kommun. Miljöledning: SS EN ISO 14 001. Mer hos Naturvårdsverket

BROMMA RENINGSVERK

Stockholm Vatten AB, 90.10 Rening av avloppsvatten

Utsläpp 2025
ÄmneTill luftTill vattenTill reningsverk
Kvicksilver–0,2 kg–
Bly–7,3 kg–
Kadmium–0,7 kg–
Kväve–347 ton–
Fosfor–6 ton–
Arsenik–16 kg–

Tillsyn: Stockholms kommun. Miljöledning: ISO 9001 och 14001. Mer hos Naturvårdsverket

FARSTA VÄRMEVERK

Stockholm Exergi, Förbränning

Utsläpp 2025
ÄmneTill luft
Koldioxid, fossil138 ton
Koldioxid, biogen0 kg
Kväveoxider110 kg
Svaveldioxid1,9 kg
Stoft0,49 kg
Koldioxid, totalt138 ton

Fossil koldioxid år för år

  1. 2007: 410 ton
  2. 2008: 48 ton
  3. 2009: 708 ton
  4. 2010: 2 395 ton
  5. 2011: 0 kg
  6. 2012: 3 ton
  7. 2013: 67 ton
  8. 2014: 7 ton
  9. 2015: 14 ton
  10. 2016: 328 ton
  11. 2017: 140 ton
  12. 2018: 526 ton
  13. 2019: 1 319 ton
  14. 2020: 514 ton
  15. 2021: 476 ton
  16. 2022: 610 ton
  17. 2023: 438 ton
  18. 2024: 3 478 ton
  19. 2025: 138 ton
20072025

Tillsyn: Stockholms kommun. Miljöledning: SS – EN ISO 14 001. Mer hos Naturvårdsverket

Ur verksamheternas miljörapporter i Naturvårdsverkets register Utsläpp i siffror. Siffrorna går inte att använda för att jämföra företagens miljöarbete, eftersom verksamheterna har olika förutsättningar.

Upphandlingar

Stockholms stad som köpare (4)

Bolag här som lämnat anbud (3893)

Hos alla offentliga köpare de senaste tre åren

Källa: tilldelade kontrakt i EU:s upphandlingsdatabas TED. Bara upphandlingar över EU:s tröskelvärden finns med. Värdet gäller hela avtalet, även när flera bolag delar det.

Mer om Stockholms stad

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar, förutom Stockholms stad, socknarna Bromma (större delen av), Brännkyrka (större delen av), Huddinge (mindre del av), Järfälla (mindre del av), Sicklaö socken (mindre del av) Sollentuna (mindre del av), och Spånga (större delen av). Av dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Stockholms stad bildade 1863 en stadskommun som 1868 inkorporerade Kungliga Djurgården som tidigare legat under Kunglig dispositionsrätt inom Danderyds skeppslag. Sicklaö landskommun uppgick 1888 i Nacka landskommun samtidigt som ett mindre område runt Danviks hospital överfördes till Stockholms stad.

Liljeholmen 4 juli 1884 i Brännkyrka landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1912/1913 då landskommunen uppgick i Stockholms stad

Örby 1 januari 1904 i Brännkyrka landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1912/1913 då landskommunen uppgick i Stockholms stad

Mariehäll 6 november 1908 i Bromma landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1915/1916 då landskommunen uppgick i Stockholms stad

Hässelby villastad 3 juli 1913 i Spånga landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1925/1926 då området uppgick i den då bildade Hässelby villastads köping

Bromsten 10 juni 1904 i Spånga landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1948/1949 då landskommunen uppgick i Stockholms stad

Flysta 10 december 1915 i Spånga landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1948/1949 då landskommunen uppgick i Stockholms stad

Solhem 3 april 1908 i Spånga landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1948/1949 då landskommunen uppgick i Stockholms stad

Brännkyrka landskommun införlivades i Stockholm stad 1 januari 1913. 1916 införlivades Bromma landskommun. 1 januari 1949 inkorporerades såväl Hässelby villastads köping som huvuddelen av Spånga landskommun. Utöver dessa sammanläggningar har mindre områden under åren fogats till Stockholm, såsom Hammarby från Nacka landskommun 1930 en mindre del i norra Bagarmossen från Nacka stad 1959. I samband med Vårbyaffären inkorporerades Skärholmen och Vårberg från Huddinge landskommun 1963.

Stockholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Stockholms stad. Kyrkhamn, liksom Riddersvik och stora delar av Lövsta, överfördes från Järfälla kommun 1975. Hansta överfördes från Sollentuna kommun 1980.

Stockholms stad kom att stå utanför landstinget när Stockholms läns landsting bildades genom 1862 års kommunalförordningar och de uppgifter som landstinget skötte sköttes istället av staden. Staden gick upp i landstinget 1971.

Kommunen ingår sedan bildandet i Stockholms domsaga där sedan 2007 området Söderort ingår i Södertörns domsaga och området Västerort ingår i Solna domsaga medan området Innerstaden kvarstår ingående i Stockholms tingsrätts domsaga.

Kommunen ingår sedan 2010 i förvaltningsområdet för finska samt sedan 2019 i förvaltningsområdet för meänkieli och samiska. Kommunnamnet är Tukholman kaupunki på finska och Stokholmin kaupunki på meänkieli samt Stuehkie gávpot (nordsamiska), Staare Stuehkie (sydsamiska), Stockhålma stáda (lulesamiska).

Kommun eller stad

Vid den allmänna kommunreformen 1971 blev Stockholms stad Stockholms kommun, i likhet med alla tidigare landskommuner, köpingar och städer i Sverige. På grund av särskilda regler för Stockholm trädde det nyvalda kommunfullmäktige i funktion redan den 1 oktober 1970, i stället för den 1 januari 1971 som gällde för övriga landet.

På 1980-talet beslutade kommunfullmäktige i Stockholm att använda namnet Stockholms stad i stället för Stockholms kommun i de fall det ”saknar kommunalrättslig betydelse”. Begreppet Stockholms kommun används normalt i svenskt offentligt tryck till exempel i svensk författningssamling, i namnet på valkretsen som Stockholm utgör, liksom benämningen på dess fullmäktige Stockholms kommunfullmäktige.

Geografi

Kommunen är belägen med de norra delarna i landskapet Uppland och de södra delarna i Södermanland. I öster ligger Östersjön med Stockholms skärgård och i väster Mälaren. I sydost gränsar kommunen till Tyresö kommun, i söder till Huddinge kommun, i väster till Ekerö kommun, i norr till Järfälla kommun, Sollentuna kommun och Danderyds kommun, i nordöst och nordväst till Sundbybergs kommun och Solna kommun, i öster till Lidingö kommun och Nacka kommun, alla i Stockholms län.

Genom de inkorporeringar som gjordes på 1900-talet och framför allt genom de som inte genomfördes har kommunen synnerligen oregelbundna gränser. I norr och öster gränsar Innerstaden direkt mot andra kommuner (Solna och Nacka), medan mycket längre ut liggande områden, som Akalla och Hansta ingår i Stockholm. Vid en resa med tunnelbanan från Kungsholmen till Kista passeras till exempel två andra kommuner (Solna och Sundbyberg) innan man åter är i Stockholm.

Topografi och hydrografi

Största delen av kommunen är bebyggd, men de områden som saknar bebyggelse har en omväxlande natur med många öar och grönområden. Gnejser och graniter utgör den uppspruckna berggrunden. Vid Skinnarviksbergen och Stadsgården löper en förkastningsbrant som tillsammans med Stockholmsåsen, som sträcker sig från Observatoriekullen mot Brunkeberg och Gamla stan och vidare mot Södermalm, utgör de viktigaste topografiska strukturerna i kommunen. På höjder, så som Grimstaskogen och Judarn­området, finns barrskogar och som kontrast finns frodiga ängar och ekskogar på Djurgården.

Naturskydd

År 1994 inrättades en nationalstadspark, som utgörs av en unik blandning av natur och kultur, på Södra Djurgården samt större delen av Norra Djurgården. Parken löper över tre kommuner – Solna, Stockholm och Lidingö. Där återfinns exempelvis 800 olika sorters blomväxter, mer än 1200 arter skalbaggar och cirka 100 häckande fågelarter. Förutom parken fanns i början av 2020-talet 11 naturreservat och ett kulturreservat.

År 2010 var Stockholm Europas första miljöhuvudstad och utsågs av Europeiska kommissionen. Motiveringen var bland annat att "staden har ett integrerat förvaltningssystem som garanterar att miljöaspekterna beaktas i budget, driftplanering, rapportering och övervakning", att "staden har minskat koldiox…

Från Wikipedia-artikeln Stockholms kommun, CC BY-SA 4.0.

Skyddad natur i Stockholms stad

  • Hansta

    Naturreservat, 886 hektar

    Hansta utgör en väsentlig del av den så kallade Järvakilen. Reservatet innehåller ett mångformigt natur- och kulturlandskap med anor från bronsåldern. Här finns ett stort antal fornlämningar, och odlingslandskapets utveckling kan följas från bronsåldren fram till 1950-talet. Ha…

    Visa på kartan
  • Nackareservatet i Nacka

    Naturreservat, 842 hektar

    Kommunfullmäktiges i Nacka beslut den 12 september år 2005 att bilda naturreservatet "Nackareservatet, Nacka", samt att meddela föreskrifter för reservatet.

    Visa på kartan
  • Kyrkhamn-Riddersviks naturreservat

    Naturreservat, 138 hektar

    Området ligger i Hässelby på gränsen till Järfälla kommun. Naturreservatet är cirka 137,9 hektar stor och omfattar stora delar av Kyrkhamn, Hässelby koloniområde, s…

    Visa på kartan
  • Majroskogens naturreservat

    Naturreservat, 126 hektar

    Majroskogen utgör ett kärnområde inom stadens ekologiskt särskilt betydelsefulla blågröna infrastruktur (ESBO) och utgör en förlängning av en av Stockholmsregionens gröna kil…

    Visa på kartan
  • Nackareservatet i Stockholm

    Naturreservat, 101 hektar

    Beslut i kommunfullmäktige om inrättande av naturreservat.

    Visa på kartan
  • Rågsved

    Naturreservat, 96 hektar

    Rågsveds naturreservat som är 94 hektar stort utgör tillsammans med Högdalstopparna och Fagersjöskogen den innersta delen av den regionala grönkilen - Hanvedenkilen. Reservatet är en viktig länk till Stockholms natur- och parkområden. Naturreservatet angränsar i söder till Kynäs…

    Visa på kartan
  • Årstaskogen - Årsta holmar

    Naturreservat, 72 hektar

    Årstaskogen Årstaskogen är ett naturområde mitt i södra Stockholm. Det är utan vidare diskussion huvudstadens mest centralt belägna naturreservat och sträcker sig drygt 2 km längs södra stranden av Årstaviken, från Liljeholmsbron nästan ända fram till Skanstullsbron. Reservatso…

    Visa på kartan
  • Norra Igelbäcken

    Naturreservat, 44 hektar

    Igelbäcken sträcker sig över Järvafältet genom fyra kommuner och förbinder Säbysjön i Järfälla med Edsviken vid Ulriksdals slott. I och med bildandet av Norra Igelbäckens naturreservat i Järfälla kommun ingår bäckens sträckning i skyddade områden. Igelbäcken som är ett fiskrikt …

    Visa på kartan
  • Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde

    Övrigt biotopskyddsområde, 38 hektar

    Området är beläget i Vårberg norr om Vårbergstoppen och angränsar i väst till Huddinge kommun och Mälaren och utgörs av två delområden. Området är cirka 1…

    Visa på kartan
  • Vårberg

    Övrigt biotopskyddsområde, 22 hektar

    Visa på kartan
  • Olovslunden

    Övrigt biotopskyddsområde, 3,4 hektar

    Det berörda området Olofslunden utgörs av en vattenmiljö med hotade arter och deras omgivande livsmiljöer. I vattenmiljön och dess omgivningar finns flera arter av groddjur, bland annat större vattensalamander. Området har en viktig funktion inom Stockholms stads gröna infrastru…

    Visa på kartan
  • Judarskogen

    Naturreservat

    Visa på kartan

Källa: Naturvårdsverkets naturvårdsregister.

Källor: SCB och Kolada, RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser). Nyckeltalens titlar är Koladas egna. Siffrorna uppdateras varje vecka. Tillbaka till Stockholms stad.