Administrativ historik
Kommunens område motsvarar, förutom Stockholms stad, socknarna Bromma (större delen av), Brännkyrka (större delen av), Huddinge (mindre del av), Järfälla (mindre del av), Sicklaö socken (mindre del av) Sollentuna (mindre del av), och Spånga (större delen av). Av dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Stockholms stad bildade 1863 en stadskommun som 1868 inkorporerade Kungliga Djurgården som tidigare legat under Kunglig dispositionsrätt inom Danderyds skeppslag. Sicklaö landskommun uppgick 1888 i Nacka landskommun samtidigt som ett mindre område runt Danviks hospital överfördes till Stockholms stad.
Liljeholmen 4 juli 1884 i Brännkyrka landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1912/1913 då landskommunen uppgick i Stockholms stad
Örby 1 januari 1904 i Brännkyrka landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1912/1913 då landskommunen uppgick i Stockholms stad
Mariehäll 6 november 1908 i Bromma landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1915/1916 då landskommunen uppgick i Stockholms stad
Hässelby villastad 3 juli 1913 i Spånga landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1925/1926 då området uppgick i den då bildade Hässelby villastads köping
Bromsten 10 juni 1904 i Spånga landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1948/1949 då landskommunen uppgick i Stockholms stad
Flysta 10 december 1915 i Spånga landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1948/1949 då landskommunen uppgick i Stockholms stad
Solhem 3 april 1908 i Spånga landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1948/1949 då landskommunen uppgick i Stockholms stad
Brännkyrka landskommun införlivades i Stockholm stad 1 januari 1913. 1916 införlivades Bromma landskommun. 1 januari 1949 inkorporerades såväl Hässelby villastads köping som huvuddelen av Spånga landskommun. Utöver dessa sammanläggningar har mindre områden under åren fogats till Stockholm, såsom Hammarby från Nacka landskommun 1930 en mindre del i norra Bagarmossen från Nacka stad 1959. I samband med Vårbyaffären inkorporerades Skärholmen och Vårberg från Huddinge landskommun 1963.
Stockholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Stockholms stad. Kyrkhamn, liksom Riddersvik och stora delar av Lövsta, överfördes från Järfälla kommun 1975. Hansta överfördes från Sollentuna kommun 1980.
Stockholms stad kom att stå utanför landstinget när Stockholms läns landsting bildades genom 1862 års kommunalförordningar och de uppgifter som landstinget skötte sköttes istället av staden. Staden gick upp i landstinget 1971.
Kommunen ingår sedan bildandet i Stockholms domsaga där sedan 2007 området Söderort ingår i Södertörns domsaga och området Västerort ingår i Solna domsaga medan området Innerstaden kvarstår ingående i Stockholms tingsrätts domsaga.
Kommunen ingår sedan 2010 i förvaltningsområdet för finska samt sedan 2019 i förvaltningsområdet för meänkieli och samiska. Kommunnamnet är Tukholman kaupunki på finska och Stokholmin kaupunki på meänkieli samt Stuehkie gávpot (nordsamiska), Staare Stuehkie (sydsamiska), Stockhålma stáda (lulesamiska).
Kommun eller stad
Vid den allmänna kommunreformen 1971 blev Stockholms stad Stockholms kommun, i likhet med alla tidigare landskommuner, köpingar och städer i Sverige. På grund av särskilda regler för Stockholm trädde det nyvalda kommunfullmäktige i funktion redan den 1 oktober 1970, i stället för den 1 januari 1971 som gällde för övriga landet.
På 1980-talet beslutade kommunfullmäktige i Stockholm att använda namnet Stockholms stad i stället för Stockholms kommun i de fall det ”saknar kommunalrättslig betydelse”. Begreppet Stockholms kommun används normalt i svenskt offentligt tryck till exempel i svensk författningssamling, i namnet på valkretsen som Stockholm utgör, liksom benämningen på dess fullmäktige Stockholms kommunfullmäktige.
Geografi
Kommunen är belägen med de norra delarna i landskapet Uppland och de södra delarna i Södermanland. I öster ligger Östersjön med Stockholms skärgård och i väster Mälaren. I sydost gränsar kommunen till Tyresö kommun, i söder till Huddinge kommun, i väster till Ekerö kommun, i norr till Järfälla kommun, Sollentuna kommun och Danderyds kommun, i nordöst och nordväst till Sundbybergs kommun och Solna kommun, i öster till Lidingö kommun och Nacka kommun, alla i Stockholms län.
Genom de inkorporeringar som gjordes på 1900-talet och framför allt genom de som inte genomfördes har kommunen synnerligen oregelbundna gränser. I norr och öster gränsar Innerstaden direkt mot andra kommuner (Solna och Nacka), medan mycket längre ut liggande områden, som Akalla och Hansta ingår i Stockholm. Vid en resa med tunnelbanan från Kungsholmen till Kista passeras till exempel två andra kommuner (Solna och Sundbyberg) innan man åter är i Stockholm.
Topografi och hydrografi
Största delen av kommunen är bebyggd, men de områden som saknar bebyggelse har en omväxlande natur med många öar och grönområden. Gnejser och graniter utgör den uppspruckna berggrunden. Vid Skinnarviksbergen och Stadsgården löper en förkastningsbrant som tillsammans med Stockholmsåsen, som sträcker sig från Observatoriekullen mot Brunkeberg och Gamla stan och vidare mot Södermalm, utgör de viktigaste topografiska strukturerna i kommunen. På höjder, så som Grimstaskogen och Judarnområdet, finns barrskogar och som kontrast finns frodiga ängar och ekskogar på Djurgården.
Naturskydd
År 1994 inrättades en nationalstadspark, som utgörs av en unik blandning av natur och kultur, på Södra Djurgården samt större delen av Norra Djurgården. Parken löper över tre kommuner – Solna, Stockholm och Lidingö. Där återfinns exempelvis 800 olika sorters blomväxter, mer än 1200 arter skalbaggar och cirka 100 häckande fågelarter. Förutom parken fanns i början av 2020-talet 11 naturreservat och ett kulturreservat.
År 2010 var Stockholm Europas första miljöhuvudstad och utsågs av Europeiska kommissionen. Motiveringen var bland annat att "staden har ett integrerat förvaltningssystem som garanterar att miljöaspekterna beaktas i budget, driftplanering, rapportering och övervakning", att "staden har minskat koldiox…
Fakta om Stockholms stad