Fakta om Sundsvalls kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Alnö, Attmar, Holm, Indal, Liden, Njurunda, Selånger, Skön, Stöde, Sättna och Tuna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Sundsvalls stad som 1863 bildade en stadskommun.

Skönsmons municipalsamhälle inrättades i Sköns landskommun 16 oktober 1883 och upplöstes vid utgången av 1947 när området införlivades i Sundsvalls stad. Gångvikens municipalsamhälle och Skönsbergs municipalsamhälle inrättades båda i Sköns landskommun 21 september 1894 och upplöstes vid utgången av 1947 när landskommunen ombildades till Sköns köping.

Vid kommunreformen 1952 bildades två storkommuner i området, Selånger (av de tidigare kommunerna Selånger och Sättna) och Indals-Liden (av Holm, Indal och Liden) medan landskommunerna Alnö, Attmar, Njurunda, Stöde och Tuna samt Sundsvalls stad och Sköns köping förblev opåverkade. 1963 bildades Matfors landskommun av Attmar och Tuna landskommuner.

År 1965 införlivades Alnö och Selångers landskommuner samt Sköns köping i Sundsvalls stad. Sundsvalls kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Sundsvalls stad. År 1974 införlivades kommunerna Njurunda, Matfors, Indals-Liden och Stöde.

Kommunen ingår sedan 2014 i förvaltningsområdet för finska och sedan 2018 i förvaltningsområdet för samiska, kommunnamnet på sydsamiska är Sjädtavaellien tjïelte .

Geografi

Huvudsakligen ligger kommunen i de centrala delarna av landskapet Medelpad, med en liten del i Hälsingland (del av Attmars socken). Kommunen har Bottenhavet i öster. I söder gränsar kommunen till Nordanstigs kommun i Gävleborgs län, i väster till Ånge kommun i Västernorrlands län samt Bräcke kommun och Ragunda kommun i Jämtlands län. I norr gränsar kommunen till Sollefteå kommun och Timrå kommun, bägge i Västernorrlands län.

Topografi och hydrografi

Graniter och gnejser dominerar berggrunden. På Alnön, som är den största ön i Sundsvalls skärgård och en vulkan för 550 miljoner år sedan, finns även inslag av sällsynta vulkaniska bergarter – Alnöiten, Medelpads landskapssten. Västra delen av kommunen utgörs av storkuperad terräng, täckt med morän och klädd med skog. Mot öster blir höjderna lägre och längs en cirka 30 km bred kustzon är berget renspolat eller täckt av svallgrus och klapperstensfält. Drygt 12 kilometer söder om Stöde fågelvägen finns kommunens högsta punkt, Fanbyklacken. Fanbyklacken når 506 meter över havet. Flera bergstoppar kring Liden når också över 400 meter över havet.

Kusten och de större öarna är av både ornitologiskt och botaniskt intresse givet de strandängar, grunda havsvikar, näringsrika myrar och slättsjöar som finns i området. Runt Ljungan finns en uppodlad ådal med en rik växtvärld av örtrika ängar och frodiga lundar. Även Indalsälven flyter genom kommunen men dess dalgång är både brantare och trängre med nipor och raviner. I riktning från nordväst till sydost rinner Selångersån genom kommunens centrala delar. Andra vattendrag är Kvarnån och Navarån. Bland havsområden och fjärdar hittas Alnösundet, Bergafjärden, Klingerfjärden, Sundsvallsfjärden och Svartviksfjärden.

Naturskydd

År 2022 fanns 38 naturreservat i Sundsvalls kommun. Av dessa var sex naturreservat kommunala.

Gudmundstjärn förvaltas av Länsstyrelsen i Västernorrland, är 68 hektar och bildades 1983. Det utgörs av en kulturmiljö som inkluderar ett 20-tal äldre byggnader och ett odlingslandskap med ängs- och hagmarker. I reservatet trivs arter som slåtterfibbla, bockrot, ormrot, norrlandsviol och stagg. Även Brämön förvaltas av Länsstyrelsen. Det är &&&&&&&&&&&01550.&&&&&01 550 hektar och bildades 2004. Öarna är kända för sin artrika flora, cirka 450 olika växtarter varav 16 orkidéer har hittats på Brämön. Exempel på arter är vejde, kustarun, vildlin, gul svärdslilja och vårförgätmigej. Reservatet är även skyddat som Natura 2000-område. Andra exempel på naturreservat är Klampenborg och Långharsholmen.

= Kommundelar =

Kommunen är indelad i åtta kommundelar med ett antal glesbygdsområden, tätortsområden och stadsdelar.

= För befolkningsrapportering =

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 12 församlingar:

Styre

Socialdemokraterna har ett starkt stöd i Sundsvalls kommun och partiet hade egen majoritet under åren 1970–1976 och 1979–1991, samt under mandatperioden 1994–1998. Från 1970–2010 var Socialdemokraterna det styrande partiet, samt från 2014. I valet 2010 gjorde de borgerliga allianspartierna en stor framgång och bildade det första icke-socialdemokratiska styret i Sundsvall, den blågröna Koalitionen med Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna.

Utöver Socialdemokraterna har även Centerpartiet, Liberalerna och (till och med 2010) Miljöpartiet historiskt sett nått en högre nivå av väljarstöd i Sundsvall jämfört med deras nationella motsvarigheter på riksdagsnivå.

Valåret 2010 hade Sundsvalls kommun ett rödgrönt styre, och enligt Miljöpartiet skulle det samarbetet fortsätta även efter valet. Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val sedan kommunen bildades med 36,8 procent medan Moderaterna fick sitt högsta resultat någonsin på 28,4 procent. De styrande rödgröna blev klart störst på 48,7 procent mot den borgerliga Alliansen på 45,5 procent men saknade egen majoritet och Sverigedemokraterna blev vågmästare med 4,3 procent.

Förhandlingar mellan partierna inleddes och resultatet blev en oväntad övergång till alliansblocket. Miljöpartiet gick in en blågrön koalition med Alliansen som därmed, med ett mandats övervikt, kunde bilda ett majoritetsstyre för den kommande mandatperioden. Därmed hamnade Socialdemokraterna i opposition för första gången på 40 år, sedan Sundsvalls kommun bildades.

Den 18 juni 2012 blev den styrande koalitionens budget för det kommande året fälld i fullmäktige, eftersom en miljöpartistisk ledamot röstade nej tillsammans med Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Därefter tappade det blågröna styret effektivt majoriteten i ett flertal omröstningar under resten av mandatperioden och fick stundtals regera med socialdem…