Fakta om Tibro kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Kyrkefalla och Ransberg. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Tibro municipalsamhälle inrättades i Kyrkefalla landskommun 20 oktober 1923 och upplöstes 1947 när Tibro köping bildades genom en ombildning av landskommunen.

Tibro kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Tibro köping och en del ur den då upplösta Mölltorps landskommun (Ransbergs församling).

Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Skövde domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Skaraborgs domsaga.

Geografi

Kommunen är belägen i de östra delarna av landskapet Västergötland. Tibro kommun gränsar i norr till Töreboda kommun, i öster till Karlsborgs kommun, i sydöst till Hjo kommun och i väster till Skövde kommun, alla i före detta Skaraborgs län. Ån Tidan rinner från söder mot norr, delvis som gräns mot Skövde kommun.

Topografi och hydrografi

Granit och gnejsgranit utgör berggrunden i området. I västra delen av kommunen är den flacka berggrundsytan täckt av uppodlade lerjordar i sydväst och sand- och mojordar i nordväst. Genom västra delen rinner Tidan i nord–sydlig riktning, vilken delvis omges av fuktängar söder om tätorten Tibro. Barrskogsklädd morän dominerar den mer kuperade östra delen av Tibro och där ligger kommunens största sjö Örlen. Öster om Örlen finns flera exempel på ålderdomligt jordbrukslandskap. Ett stråk av randmoränryggar, deltan och rullstensåsar, tillhörande mellansvenska ändmoränerna går genom Tibro i öst–västlig riktning.

Naturskydd

Naturvårdsarbetet i Tibro har under 2000-talet inriktats på att driva projekt "i syfte att kartlägga den rika flora och fauna som finns i kommunen samt att fastställa eventuella behov av skydd för områdena".

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i två församlingar: Ransbergs församling och Tibro församling.

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar som vid årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen, vilka samlade 20 av 35 mandat i kommunfullmäktige.

Efter valet 2014 gjordes ett samverkansstyre mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Partierna samlade en majoritet av mandaten och syftet var att utestänga Sverigedemokraterna från inflytande. Till posten som kommunalråd valdes socialdemokraten Rolf Eriksson. Då tillträdde ett nytt majoritetsstyre bestående av Centerpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna. Partierna fortsatte samarbetet i minoritet efter valet 2022.

Näringsliv

Möbelindustrin har en stark tradition i kommunen med anor från 1850-talet och under 1950- och 60-talen upplevde branschen en väldig expansion. Trots att många företag lagts ner eller förändrats hade möbelindustrin i början av 2020-talet fortfarande stor betydelse. Bland möbelindustrier märks Mio AB och SA Möbler AB. Utöver möbelindustrin fanns också en växande service- och tjänstenäring.

= Transporter =

Från sydväst mot nordöst genomkorsas kommunen av riksväg 49 och av länsväg 201 från norr till söder.

= Befolkningsutveckling =

Kommunen har 11 276 invånare (30 juni 2026), vilket placerar den på 200:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Kulturarv

Ett av kommunens kulturarv är Brittgården, ett modernistiskt bostadsområde som växte fram åren 1959–1969. Västra Götalandsregionen beskriver bebyggelsen som "Djärv arkitektur med asymmetri och ovanliga material- och färgval". Vid ån Tidan ligger en av Skaraborgs äldsta gårdar, Åreberg. Området finns omnämnt redan på 1200-talet och i början av 1700-talet inleddes gårdens bruksepok då stångjärnsmide startades. Senare utökades verksamheten manufaktursmid och under 1800-talets första decennier återuppbyggdes en förfallen kvarn. Förutom att kvarnen återuppbyggdes tillkom också ett brännvinsbränneri och ett oljeslageri. Dessutom byggdes nuvarande huvudbyggnad och en vattendriven såg. År 1880 ersattes den vattendrivna sågen av en turbindriven ramsåg med kantverk. I takt med industrialismens framväxt kom verksamheterna på Åreberg att påverkas och 1880 lades stångjärnssmidet ner och framåt 1910-talet hade de flesta ursprungliga verksamheterna lagts ner. I början av 2020-talet utgörs verksamheten av elproduktion i kombination med jordbruk.