Linneryd
Ort i Tingsryds kommun, 449 invånare (tätort 2023, SCB).
Om Linneryd
Linneryd är en tätort i Tingsryds kommun i Kronobergs län och kyrkby i Linneryds socken. Här finns Linneryds kyrka. Den äldre kyrkan byggdes 1304 men blev för liten och 1797 byggdes en ny. Strax öster om Linneryds samhälle ligger Ljuva mons naturreservat som i öster och väster begränsas av Rolsmosjön och Linnerydssjön.
Historia
I Linneryds by har det bott folk länge. Det finns arkeologiska fynd från stenåldern, bland annat har man hittat yxblad. Vackert utsirade stenar som använts till sländtrissor har också hittats.
Köping
På 1590-talet bryts Södra Sandsjö ut från Linneryds socken. Linneryd fick 1620 rättigheter som lydköping under Kalmar stad men köpingsverksamheten kom att upphöra efter en tid.
Ny kyrka byggs 1797
Historiskt kartmaterial visar hur den omgivande miljön var under 1700-talets senare del. Byn består av Prästgården och de fyra hemmanen Norregård, Södregård, Östregård och Västregård. Närmast gårdarna ligger inägorna med åkrar och ängar, längre bort tar utmarken och skogen vid. Stora delar av marken brukas gemensamt av bönderna i byn. Inägorna, det vill säga åker och äng, är stängslade för att hindra såväl vilda som tama djur från att äta upp grödorna. Behovet av en ny kyrka verkar stå klart men det blir mycket diskussion kring hur bygget ska finansieras. 1797 byggs en ny kyrka.
Kyrkstallarna
Varje by underhöll sitt kyrkstall. Vid kyrkbygget samlades kyrkstallarna i sin nuvarande L-form. Stallarna låg spridda över hela stallplanen samt vid vägen. De gamla kyrkstallarna var knuttimrade och timmerstockarna återanvändes vid nybygget. Stockarna klövs till plank och stallarna byggdes i skiftesverk. I skiftesverk läggs plank mellan pålar och infogas i spår i knutarna.
Sockenmagasin - en tidig försäkringslösning
När den nya kyrkan byggts fick den gamla kyrkan nytt liv som sockenmagasin. Det är lite oklart när detta senare hus uppfördes. Magasinet kanske byggdes samtidigt som den nya kyrkan, eller fick ödekyrkan stå och förfalla de närmaste decennierna och att magasinet byggdes någon gång på 1840-talet. Magasinet var låst med tre nycklar. Dessa fanns hos tre olika personer, vilka alla måste närvara för att magasinsdörren skulle kunna öppnas. Bönderna fick låna spannmål mot en räntekostnad. För en tunna säd betalades en halv skäppa i ränta när den nya skörden bärgats. Gumme Olsson, som startat färgeriet på Korrö, åtog sig ansvaret för byggandet. Sockenmagasinet lär ha fått samma mått som den gamla kyrkans långhus. För att få god ventilation i sädesförvaringen byggdes 28 stycken ventilationsluckor. Hur länge magasinet användes som spannmålsmagasin är oklart. Behovet avtar gradvis och ersätts med andra lösningar. Sedan 1941 driver hembygdsföreningen museum i magasinet. Där finns bland annat en utställning med fornfynd från trakten.
Sockenstugan
Sockenstämman var kyrkans beslutande organ och prästen dess självskrivne ordförande. Under 1700-talet var det till största del kyrkliga frågor på dagordningen. Stämman avgjorde även i frågor som rörde exempelvis skola och fattigvård. I takt med att befolkningen i landet växte, blev fattigvården en alltmer betungande uppgift. Den 6 december 1787 antecknar prästen Ruda att kassan omfattar en summa av 34 riksdaler 9 skilling och 5 runstycken. Omvandlat till dagens pengavärde motsvarar det ungefär 10 000 kronor. Under 1800-talet fick sockenstämmorna allt större inflytande. Många byar hade splittrats genom skiftesreformerna, vilket medförde att bystämmorna minskade i betydelse. Alla fick dock inte delta i besluten på sockenstämman. Av tradition var det enbart skattebönder, kronobönder och adel som hade rösträtt.
Skolan
Sockenstugan har också fungerat som skola. Linneryds socken var tidig med allmän skolundervisning. I Linneryds socken hade dock ambitionerna om god läskunnighet funnits länge. Prästen Ruda inrättade en bokfond. Katekeser och psalmböcker köptes in och delades ut till de fattigaste barnen i socknen. Vid de årliga husförhören prövades sockenbornas förmåga att läsa och förstå de kyrkliga skrifterna. Den första mer långvariga läraren i socknen blev Per Holm, som skulle komma att undervisa i 42 år. 1825,året efter hans tillträde införde kyrkostämman allmän skolplikt för alla socknens barn. Först 17 år senare, år 1842, kom den nationella folkskolestadgan. På 1860-talet beslutas att det ska uppföras särskilda skolbyggnader i socknen och 1867 står åtta nya skolhus färdiga.
Grundplåt till Linneryds sparbank
När man öppnade bank i sockenhuset. För att få pengar till bankens grundfond beslutade man 1873 att från magasinets lager sälja 676 kubikfot spannmål, det vill säga drygt 19 kubikmeter. I sockenstugan hystes under 30 års tid sockensparbanken. Banken var ett initiativ av bland annat, riksdagsmannen Johan August Sjö. Kontoret låg i den stora kommunalsalen. Det byggdes också ett bankvalv.
Skiftesreformen i Linneryd
I Linneryd genomfördes första skiftesreformen, utägorna storskiftades mellan 1786 och 1791. Först vårderades lantmätaren markområden och fastställde värdet på dem. Därefter tilldelades alla hemman mark efter sin storlek. Ett sextiotal skiften knappt hälften så många. Ofta uppstod tvister. Ett exempel i Linneryd: Knapenäsborna, vars hemman i norr gränsade till Linneryds by, menade att mark som tilldelats Västregård, Östregård och Norregård skulle betraktas som skog. Linneryds by menade att de var inägor. Jorden i Linneryds by ägdes av kronan, det vill säga staten, och det var till kronan som arrendet betalades. Brukaren av Västregård, Petter Andersson, hade tagit starka intryck av Mackleans idéer. När det var dags att storskifta inägorna, det vill säga åker och äng, ansökte Petter istället om enskifte. Efter en lång tvist var 1827 storskiftet genomfört i Linneryds by.Laga skiftesstadgan var omfattande och kom att gälla nästan hela landet. Den nya förordningen var tydlig och gav inte heller utrymme för lokala tolkningar. Det räckte med att en bonde i byn ville ha laga skifte för att det skulle genomföras. Om det ansågs nödvändigt ,flyttades gårdar ut från byarna. Målet var att varje gård inte skulle ha mer än tre skiften. I Linneryd kom laga skifte att genomföras sent, mellan 1920 och 1930. Det skulle drivas ända upp i högsta domstolen för att till sist vinna laga kraft
Skolan
Skolan byggdes 1957 och blev centralskola för Linneryds församling. Linnerydskolan är idag en F-6 skola. Läsåret 2019-2020 går det ca 85 barn på skolan. Den ligger vackert med närhet till både vatten och natur. På Linnerydskolan bedrivs undervisning …
Natur nära Linneryd
Två tallar
0,8 kmNaturminne
Visa på kartanÄlganäs
3,4 kmNaturreservat, 100 hektar
Visa på kartanFyra avenbokar
5,2 kmNaturminne
Visa på kartanTingsryd
5,7 kmVattenskyddsområde
Visa på kartanHyllesbolsö
6,5 kmNaturreservat, 20 hektar
21 ha stor ö som hästbetades fram till 1930-talet. 19 ha är har lämnats i stort sett orört och därefter utvecklats till olikåldrig och flerskiktad lövnaturskog av många olika trädslag med mycket död ved, grova ek, bok och björk. På ön förekommer tre sumpskogsområden. Lövnatursk…
Visa på kartanEkeryd
6,7 kmNaturreservat, 39 hektar
De högsta biologiska värdena i området är knutna till ädellövskog med ek, ask, hassel och bok, lövsumpskog (mest alsumpskog med grova socklar) och blandlövskog med grov asp. Delar av området är rikt på död ved. Området är ofullständigt inventerat men flera rödlistade svampar ha…
Visa på kartanStenfors
6,9 kmNaturreservat
Visa på kartanGrönvik
6,9 kmNaturreservat, 89 hektar
Visa på kartanHensjönäset
7,5 kmNaturreservat
Visa på kartanBastaremåla blockfält
11,5 kmNaturminne
Visa på kartan
Källa: Naturvårdsverkets naturvårdsregister.