Fakta om Ulricehamns kommun

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Blidsberg, Brunn, Böne, Dalum, Finnekumla, Fänneslunda, Grovare, Grönahög, Gullered, Gällstad, Humla, Hällstad, Härna, Hössna, Knätte, Kärråkra, Kölaby, Kölingared, Liared, Marbäck, Murum, Möne, Strängsered, Södra Säm, Södra Ving, Södra Vånga, Timmele, Tvärred, Varnum och Vist. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Ulricehamns stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Hökerum (av de tidigare kommunerna Fänneslunda, Grovare, Hällstad, Härna, Kärråkra, Murum, Möne, Södra Ving, Södra Vånga och Varnum), Redväg (av Blidsberg, Böne, Dalum, Fivlered, Gullered, Humla, Hössna, Knätte, Kölaby, Kölingared, Liared, Norra Åsarp, Smula, Solberga, Strängsered och Timmele), samt Åsunden (av Finnekumla, Grönahög, Gällstad, Marbäck, Södra Säm och Tvärred) medan Ulricehamns stad förblev oförändrad.

Ulricehamns kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Ulricehamns stad. 1974 införlivades Hökerums och Åsundens kommuner samt delar ur Redvägs kommun.

Kommunen ingick från bildandet till 1996 i Sjuhäradsbygdens domsaga och kommunen ingår sedan 1996 i Borås domkrets.

Geografi

Kommunen är belägen i de sydöstra delarna av landskapet Västergötland. Ån Lidan rinner upp i kommunens södra delar och rinner mot norr. Kommunen gränsar i nordöst till Mullsjö kommun i före detta Skaraborgs län, nu i Jönköpings län, i öster till Jönköpings kommun, också i Jönköpings län. I söder gränsar kommunen till Tranemo kommun, i väster till Borås kommun och i nordväst till Herrljunga kommun, all i före detta Älvsborgs län, samt i norr till Falköpings kommun i före detta Skaraborgs län. Ån Ätran har sitt källflöde i kommunen.

Topografi och hydrografi

Ulricehamns kommun är belägen på en utlöpare av Sydsvenska höglandet som genomskärs av nord–sydliga sprickdalar. Majoriteten av dess berggrund är täckt med morän som är klädd med granskog och myrmarker. Bland skogen hittas gårdar på hög höjd, omgivna av odlingsmark med kringliggande lövträd och beteshagar. Som kontrast finns sjöar så som Åsunden i sprickdalarna. Dessa är kantade av branta bergssidor och sandiga dalfyllnader med ett öppet, omväxlande odlingslandskap och inslag av lövskog. I Ätradalen återfinns Ulricehamnsåsen som gett topografin både åsryggar och kullar vilka är bevuxna med en stäppartad torrängsflora. Ett flertal vattendrag har sina källområden inom kommunen, bland dessa kan nämnas Ätran, Tidan och Viskan.

Naturskydd

År 2024 fanns 13 naturreservat i Ulricehamns kommun. Bland dessa kan nämnas Frälsegården, ett reservat om fem hektar bildat 1984. Området präglas av Ulricehamnsåsen som till viss del innehåller kalk. Detta i kombination med kreatursbete har gett upphov till en säregen flora, en så kallad torrängsflora, med karaktäristiska arter som trollsmultron, backsippa, blodnäva, smalbladig lungört och backsmultron. Ett annat exempel är Kycklingkullen, även det ett reservat om fem hektar men som bildades 1964. Området är skyddat på grund av dess flora som även den är en torrängsflora med arter som drakblomma och smalbladig lungört.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar: Hällstads församling, Hössna församling, Redvägs församling, Södra Vings församling, Timmele församling, Ulricehamns församling och Åsundens församling.

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en borgerlig koalition bestående av Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna. De samlade 18 av 49 mandat i kommunfullmäktige. Valet 2014 ledde till maktskifte där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tog över makten, men i minoritet. De tidigare styrande partierna ingick i en valteknisk samverkan med de styrande partierna. Den valtekniska samverkan sprack 2016 efter att man inte lyckats komma överens om placering av ett nytt Energi- och miljöcenter. Socialdemokraterna kunde dock stanna vid makten men fick nya koalitionspartners i form av Centerpartiet och Liberalerna.

Efter valet 2018 meddelades att Centerpartiet stannar vid makten och att deras nya koalitionspartner blev Nya Ulricehamn. De två partierna bildade en minoritetskoalition som samlade stöd genom en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. De efterträddes 2022 av Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Även efter valet 2022 bildades ett minoritetsstyre.

= Kommunstyrelse =

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav tre tillhör Moderaterna, två tillhör Centerpartiet, två tillhör Socialdemokraterna, två tillhör Nya Ulricehamn, två tillhör Sverigedemokraterna. Liberalerna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har en ledamot vardera.

Näringsliv

Området som utgör Ulricehamns kommun har sedan gammalt en tradition av handels- och textilnäringar. Den sistnämnda var fortsatt av betydelse för det lokala näringslivet i början av 2020-talet. Bland företag inom textilindustrin kan nämnas Seger Europe AB och Bogesunds Väveri AB. Över tid har dock verkstadsindustrin vuxit och därmed också fått en större betydelse för näringslivet än textilindustrin. Bland företag inom denna bransch kan nämnas Iro AB, AP & T Sweden och Emballator Ulricehamns Bleck AB.

= Transporter =

Kommunen genomkorsas i väst-östlig riktning av riksväg 40 medan riksväg 46 sträcker sig från norr fram till Ulricehamn där den övergår i länsväg 157 söderut. I Timmele avtar länsväg 182 från riksväg 46 mot nordväst.

Kulturarv

Ätradalen har rik historia. År 1520 var Ulricehamn platsen för Slaget på Åsundens is. Där blev Sten Sture den yngre träffad av en dansk kanonkula, vilket senare ledde till att han avled. Till minne av detta restes ett monument i början av 1900-talet.

I centralorten ligger rådhuset som minner om Stadsbranden i Ulricehamn 1788. Rådhuset uppfördes året därpå som ersättning för det tidigare rådhuset som brann ner. För att möjliggöra bygget skrev Carl Michael Bellman en dikt för att samla in pengar.