Fakta om Göteborgs stad

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Angered, Askim, Backa, Bergum, Björlanda, Lundby, Rödbo, Styrsö, Säve, Torslanda, Tuve, Västra Frölunda, Ytterby (delen på Hisingen) och Örgryte. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Dessutom bildades Karl Johans landskommun för en del av Örgryte socken. I området fanns även Göteborgs stad som 1863 bildade en stadskommun. Karl Johans landskommun upplöstes 1868 då en del uppgick i Göteborgs stad, medan en annan bildade Nya Varvets landskommun, som 1931 införlivades med Göteborgs stad.

I området inrättades följande municipalsamhällen i landskommuner som kom att uppgå i staden:

Lundby 19 juni 1891 i Lundby landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1905/1906 då landskommunen uppgick i Göteborgs stad

Krokslätt 23 oktober 1884 i Örgryte landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1921/1922 då landskommunen uppgick i Göteborg stad

Gårda 19 oktober 1900 i Örgryte landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1921/1922 då landskommunen uppgick i Göteborg stad

Lunden 19 oktober 1900 i Örgryte landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1921/1922 då landskommunen uppgick i Göteborg stad

Hagen 19 augusti 1910 i Västra Frölunda landskommun, som upplöstes vid utgången av 1921

Långedrag 25 januari 1907 i Västra Frölunda landskommun, som upplöstes vid utgången av 1921

Älvsborg 1 januari 1922 i Västra Frölunda landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1944/1945 då landskommunen uppgick i Göteborgs stad

Asperö 3 september 1915 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959

Vrångö 3 september 1915 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959

Tingstad 9 september 1904 i Backa landskommun, som upplöstes vid utgången av 1926

Göteborgs stad införlivade 1948 Backa landskommun. Landskommunerna Torslanda, Tuve, Säve och Angered samt Bergums församling ur Stora Lundby landskommun införlivades 1967. Göteborgs kommun bildades 1971 genom ombildning av Göteborgs stad samt en del ur Ytterby landskommun (den del som var belägen på Hisingen). År 1974 tillfördes Askims kommun och Styrsö kommun samt en del av Kungälvs kommun (Rödbo).

Göteborgs kommun stod i likhet med till exempel Malmö kommun utanför landstinget, varför landstingsuppgifter såsom lokaltrafik och sjukvård sköttes av kommunen. Först 1998 gick Göteborgs kommun upp i det då nybildade Västra Götalands läns landsting.

Kommun eller stad

Göteborgs stad blev Göteborgs kommun 1971 då stadskommunerna avskaffades som begrepp i lagstiftningen. Kommunfullmäktige beslöt dock den 16 juni 1983 att ”uttala att stadsbegreppet bör användas i de fall det inte har kommunalrättsliga konsekvenser”. Därför används ofta åter begreppet/namnet Göteborgs stad (Göteborgs Stad). Vägskyltarna vid kommungränsen anger nu antingen ”GÖTEBORGS STAD” eller ”GÖTEBORGS KOMMUN”. Kommunen använder konsekvent stavningen Göteborgs Stad, då kommunen uppfattar det mer som ett namn än ett begrepp (begreppet stad finns inte administrativt sedan 1971).

Geografi

Kommunen ligger i huvudsak i de västra delarna av landskapet Västergötland medan delar av Hisingen ligger i södra Bohuslän. Genom kommunen rinner Göta älv medan Nordre älv i norr utgör gräns till Kungälvs kommun. I väster gränsar Göteborg till Kattegatt.

Kranskommuner till Göteborgs kommun är i söder Kungsbacka kommun i Hallands län, Mölndals kommun och Härryda kommun i före detta Göteborgs och Bohus län, i öster Partille kommun i före detta Göteborgs och Bohus län och Lerums kommun i före detta Älvsborgs län samt i norr Ale kommun i före detta Älvsborgs län och Kungälvs kommun i före detta Göteborgs och Bohus län, dit även Öckerö kommun i väster hörde.

Topografi och hydrografi

Området i östra delen av kommunen har en kraftig uppsprucken berggrund som huvudsakligen består av nästan två miljarder år gamla gnejser. Den uppspruckna berggrunden bildar ett spricklandskap med plintliknande höjder och mellan dessa finns dalgångar. Inlandsisen, och senare även vågor, har eroderat bergskrönen vilka ofta består av kalt berg, ibland bevuxna med ljunghedar. Isens erosion har också gjort att dalgångarna utvidgats och mot kusten öppnas de och bildar i vissa områden slättmark. Dessa områden täcktes av is men efter isavsmältningen täcktes de istället av havet. Detta har lett till att det i dalgångarna finns kraftiga avsättningar av marina leror, exempelvis i Göta älvdal och Nordre älvs dalgång. I anslutning till Nordre älvs dalgång finns skalgrusavsättningar och i både Göta älvdal och Nordre älvs dalgång återfinns fuktängar, vilka övergår i starrdominerade kärr. I Lärjeåns dalgång finns mäktiga sediment vari ån skurit sig ner och bildar ett vackert ravinlandskap, detta i ett av kommunens bördigaste jordbruksområden. Intensivt jordbruk har lett till att den tidigare ädellövskog som fanns i dalgångarna trycktes tillbaka men har nu börjat återhämta sig.

Göteborgs skärgård utgörs av kalspolade hällar och berggrunden består bitvis av en mer basisk urbergsberggrund. Detta gör att exempelvis i Vinga skärgård, har en artrik flora som kontrast till exempelvis Galterö i södra skärgården som präglas av ljunghedar och större saltängar. Skärgården består av ett 20-tal öar. En av de större öarna är Hisingen. Öarna Göteborgs södra skärgård är Asperö, Brännö, Donsö, Köpstadsö, Styrsö, Vargö och Vrångö. Öarna i Göteborgs norra skärgård ingår i Öckerö kommun.

Naturskydd

År 2022 fanns 16 naturreservat i Göteborgs kommun, varav fem kommunala – Delsjöområdet, Rya Skog, Sillvik, Välen och Stora Amundön och Billdals skärgård. Därtill fanns det kommunala naturvårdsområdet Hult Åsen som ansågs betydelsefullt som frilufts- och rekreationsområde. Flera naturreservat är även klassade som Natura 2000-område, däribland det 2567 hektar stora naturreservatet Vättlefjäll, Vrångöskärgården, Tråkärrsslätt, Sillvik, och Sandsjöbacka.

= För befolkningsrapportering =

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 27 församlingar.

= Stadsdelsnämndsområden, stadsdelar, stadsområden, mellanområden, primärområden och basområden =

Kommunen indelades under perioden 1 januari 2011 till och med den 31 december 2020 i tio stadsdelsnämndsområden, som i sin tur består …